Etikettarkiv: katter

En jättegod idé sa Cloetta :-)

Jag vill försöka lite ekologiskt och naturligt och undvika kattsand till Lillprinsen. Läste om ett tips att använda havregryn istället för sand i kattlådan.

Wow vilken bra idé sa jag till Cloetta och hällde havregryn i kattungens kattlåda.
Wow vilken god idé tyckte Cloetta och började äta havregrynen.

Men alltså!

Så det vara bara för mig att hälla bort havregrynen innan fröken Cloetta fick ont i magen. Attan också. Så nu blir det till att gå och köpa ett alternativ som inte smakar gott.

Kattlådeträning
När kattungen är dryga tre veckor är det dags för mamman att lära sin unge att gå på kattlådan. Därför har jag börjat förbereda lite här hemma. 

Lillprinsen når inte över kanten till den stora kattlådan så jag gjorde kattlåda av locken till lådorna med kopieringspapper. Tog hem alla lock jag hittade på jobbet. Har massor i källaren. Det var bara att skära bort lite för att göra lådorna lagom höga. Så snart en låda börjar bli unken är det bara att hämta fler från källaren. Jag har klätt dem med plast undertill just in case.
Fiffigt va?

Jag kommer att ställa fram flera lådor lite varstans i hemmet så att ungen hela tiden har nära till toan.

Kattbebisar behöver hjälp att kissa och bajsa
Sedan födseln och fram tills de ska tränas att gå på toan vid tre veckors ålder, tar mamman  ”hand om” kattungens kiss och bajs på egen hand. Gulp!

Varje gång kattbebisen ätit sätter mamman igång proceduren genom att slicka ungen vid rumpan och urinhålet. Genom reflex kissar och bajsar ungen och mamman slickar det i sig. Det rör sig om droppar.

Helt fantastiskt.

 

En tuff liten kattbebis. 14 dagar.

Den lille lurvbollen börjar visa prov på att man inte ska ge upp i första taget.
Han försöker klättra över kanten som är 13 cm hög till en annan del av hans lilla inhägnad. Han kom så långt att han nästan hängde över kanten men landade på rumpan och kom inte riktigt över. Men nästa gång så. DÅ lyckas han nog.

På sin 14:e levnadsdag öppnade han det andra ögat. Så nu har han två öppna och nästan svarta ögon. Jag vill inte fota honom för det ser förfärligt ut på bild med två svarta ögon. Det dröjer ungefär tre veckor till innan ögonen blir mörkblå. Sen ska det gå över till den normalblå färg som ragdolls har.

Det har tagit några dagar tills han börjat se. Nu ser han men det är ganska otydliga bilder. Ögonen är fortfarande känsliga för starkt ljus så vi kör fortsatt med mysbelysning i rummet.

Han luras den lille busen
Jag som tänkte : ”jösses, han är allergisk mot sin mamma”. Det låter verkligen som han nyser ibland men det gör han inte. Det är när han ska dia och råkar få fel spene i munnen. Då kommer det ett fnys pffft spott och sedan letar han vidare lite bökande och puffande efter den där allra bästa spene som finns i hela vääärlden.

Begränsat utrymme
Sådana här små kattungar ska ha begränsat utrymme så den känner sig trygg. Sen utöka området allt eftersom. Så småningom få ha tillgång till större delen av hemmet.

Världens mysigaste tidsfördriv
Han är så himla söt så jag kan sitta och titta på honom hur länge som helst. Och Cloetta är så fin och tar så kärleksfullt hand om honom.

Och pappa Charlie, han går miste om detta fina. Fast det bryr han sig inte om för han är på semester i fyra veckor till, tills Cloetta slutat dia lillprinsen. När hon slutat dia är det dags med p-piller. Hon skulle kunna bli gravid nu och det får absolut inte hända. Därför är Charlie på semester hos ena brorsonen och lever loppan.

Idag väger han 303 gram och är 17 dagar gammal. Inte brorsonen. Jag menar kattbebisen. Brorsonen tror jag väger så där en 80 kg kanske. Och är runt 27 år. Vet inte hur många dagar det blir.

 

Varför?

Man frågar sig varför så många kattbebisar dog för oss.

Jag har varit som många andra; expert på att hitta orsaker till sådant som sker. Teorier. Sedan två år tillbaka har jag lagt av med att ha teorier och förklaringar till oväntade händelser. I samband med min cancer och cellgifter 2017 var det mycket i mitt huvud som förändrades. Började se saker på ett annat sätt. Bland annat det här med att hitta förklaringar till grejer som det inte finns förklaringar till om man inte tar reda på fakta. Totalt meningslöst slöseri med tid och energi att spekulera.

Ta reda på fakta eller lägg av att spekulera.

Jag tror de flesta människor gillar att spekulera. Vissa tror sig veta fast de inte vet ett smack. Jag pratar inte just om den tragiska händelsen med mina kattungar utan över lag.

”Det måste bero på xxxx”. Bla bla bla. Så tröttsamt att lyssna på så jag blir irriterad. ”Jag tror att bla bla bla”. Plötsligt blir folk självutnämnda experter.

Min kattkull där fem av sex slutade leva.

Veterinären sa när hon tittat på Cloetta och de tre levande ungarna, att alla verkade må bra. Hon sa också att det finns många orsaker till att kattungar inte överlever mer än några dygn.
Svaga från födseln, har någon ärftlig sjukdom, har gomspalt som gör att ungen inte kan överleva för den kan inte dia, blir utstött av de andra i kullen eller av mamman.

Ingen anledning att spekulera. För att få fakta behöver man obducera kattungarna. Jag valde bort detta då jag anser för min egen del att oavsett vad jag fått för svar så skulle jag inte ha någon nytta av att veta. Om det nu skulle vara något ärftligt, hur glad blir jag att veta att de som lever kanske också kommer att dö i min hand? Eller så oroar jag mig i onödan och det gynnar inte någon levande unge eller mamma.

Det jag vet är att ingen av ungarna hade gomspalt.
Det kan finnas mer än en orsak till småttingarnas död. Jag menar de behöver inte ha dött av samma anledning. Av samma orsak.

Så de omkring mig som spekulerar: det är dags att sluta med det nu. Börja knyppla istället.

Over and out angående den saken.

Älskade Charlie

Jag saknar verkligen Charlie nu när han måste hållas borta från kattbebisarna den första tiden.

Jag brukar inte skälla på honom för han är så himla fin och härlig och snäll. Men idag har jag varit tvungen att säga till på skarpen och fösa bort honom när han försöker para sig med Cloetta. Hon vill inte men nu har han börjat tjata på henne.

Om han kunde låta henne vara ifred och om jag visste att han aldrig skulle röra ungarna så hade jag kunnat spela gitarr på hans mage nu och han bita mig i låret eller på armen av kärlek fast det gör ont.

Längtar till imorgonbitti.

Första dygnet med kattbebisarna

Heaven. I´m in heaven…….

 

Oj vad svårt det var att somna igår kväll. Det var ju inte bara att krypa ner.
Måste dubbelkolla och trippelkolla att kattungarna har det bra i boet. Att ingen är i fara. Är i klämme.  Klart de inte är i fara men man blir ju nojig till tusen.

Cloetta låg hos dem, undangömd i boet i garderoben med ett badlakan som skydd, dåld för vilda djur som vill komma och ta ungarna. Eller pappan som vill ha mamman för sig själv och därför kan döda ungarna i ren egoism.

Instinkt och naturens gång.

Charlie är pilsk sedan två veckor och försöker sätta på Cloetta flera gånger varje dag.
Senast nu i kväll, ett otal gånger. Grejen är att låter hon det ske – hon kanske vill hon också – så kan hon bli med ungar igen och det är verkligen inte bra för hennes välbefinnande.

På nätterna nu framöver och när jag inte är hemma, är Cloetta innestängd med kattungarna i sovrummet. Där har hon vatten -, matskålar och toalett.

Stackars Charlie fick sova ensam. Annars har han en ritual varje kväll. Att krypa in under täcket från vänster sida (viktigt annars blir det fel tycker han) och sätta sig på min mage och trampa med framtassarna. Sen vänder han sig och lägger sig raklång på mig med huvudet vid min armhåla och då ska jag spela gitarr på hans mage. Nån ballad takt. Jag kör några ackord och sen några riff. Han spinner och ger mig några kärleksbett i låret så jag nästan skriker. Men det kan jag inte göra så jag håller igen.  Sen sticker han.

Det saknade jag i gårkväll.

I morse medan jag gjorde mig i ordning för jobbet, gick Cloetta runt som om hon letade efter något. Heeela tiden. Sen tittade hon på mig och jamade. På badrumsgolvet har jag ställt deras transportbag. Liknar en sportbag fast med nät på sidorna. I den har jag lagt reklamtidningar och en fleecepläd.

Hon gick in dit rafsade lite och la sig till rätta. En kvart senare, precis när jag borstade tänderna och skulle sticka till jobbet, ja då kommer hon med en unge i munnen och lägger i väskan som står på golvet i badrummet. Är det så man gömmer sina ungar?

Det var bara för mig att sprita händerna och försiktigt lyfta ungen tillbaka till boet i garderoben.
Clever som jag är ibland, så hade jag redan gjort i ordning ett annat bo i en annan garderob. Ifall hon får för sig att flytta runt på kidsen.

Och det fick hon för sig. När jag kom hem hade hon flyttat alla ungarna till en liten låda i en annan garderob. Jag kallar den lådan för ”kolonistuga”. Liten, trång och primitiv men med mjukt bomullslakan. Liite väl trångt kanske men vem är jag att avgöra det?

När jag stod med ryggen emot så kom Cloetta ut från lådan – nej jag menar kolonistugan. Och jag hörde en liten duns och vände mig snabbt om. Cloetta tittade förvånat. Tydligen hade hon diat ungarna och skulle ut från lådan utan att märka att en unge hängde fast på henne i tutten eller var den nu satt fast. Nu var det ingen fara. Jag lyfte upp ungen försiktigt och det gick ingen nöd på den. Jag la den ihop med sina syskon och allt var frid och fröjd.

Man ska ju väga ungarna en gång per dygn i två veckor. Ikväll hade alla gått ner i vikt. Lite under sin födelsevikt. Detta är inget onormalt så jag är inte orolig. Dessutom hade de bra vikt när de föddes.  Vissa av dem vägde 10 gram under sin födelsevikt. De som vägde minst när de föddes, vägde ungefär 7 gram under födelsevikten. De ser välmående ut så det är ingen fara.

I morgon däremot, dygn 2, då ska de tydligen ha ökat sin vikt med 10-15 gram från födslovikten.

Ska det ske så får nog Cloetta vara mer social med sina ungar. Hon är väldigt mycket med Charlie och mig nu när jag är hemma. Fast så fort hon hör ungarna skrika långa skrik så rusar hon dit.

Nu är det kväll och dags att krypa ner i sängen.
Dags att låsa Charlie ute från sovrummet. Jättetråkigt.
Fast detta är nödvändigt eftersom han är extremt till sig och försöker verkligen sätta på Cloetta hela tiden.

I morgon är det jag som ringer veterinären och beställer p-piller och tar reda på om man kan ge henne det redan nu. Hon kan i princip bli gravid om de får till en parning.
Det vore total katastrof om hon blir gravid nu.

Kattastrof 🙀

Kattbebisar snart

Vem är gravid?
Jag eller min katt Cloetta?

Skulle kunna tro det är jag. Cloetta verkar ta det lugnt fortfarande.

Igår och idag har jag haft riktigt ont i magen och är orolig inför förlossningen. Har läst på allting jag kan komma över. Riktigt bra information har jag hittat som fått mig väl förberedd även inför det som bara inte få hända; att Cloetta blir allvarligt sjuk, inte kan dia sina ungar eller ännu värre, dör.

Eller att någon kattunge är så svag att den behöver få di dygnet runt via nappflaska.
Jag skulle aldrig kunna ha på mitt samvete att jag inte varit väl förberedd på alla scenarion om något allvarligt skulle hända som beror på min okunnighet eller slarvighet.

Igår hade jag ont i magen och illamående stundom. Sovit dåligt i natt och vaknat av minsta lilla pip från någon av katterna.

Nu har förmiddagen gått och det är lugn här hemma. Cloetta äter, tvättar sig, sover, tvättar sig, tvättar sig, äter, äter, vilar eller mediterar 🙂 .
Hon kollar in alla tre potentiella BB i hemmet plus min säng som inte alls ska bli ett BB.

Charlie äter han också men inte lika mycket, han verkar lite orolig och avvaktande. Utom vissa tillfällen igår, i förrgår och flera dagar innan dess. Han är pilsk och försöker sätta på Cloetta. Men hon skriker, fräser och slår till honom. Och Charlie är fortfarande en kille som visar respekt. Han fattar det här med ”nej” och går sin väg, men dock besviken. Stackaren.

Okej, veterinärbesöket i förra veckan
Cloetta har cirka fyra kattungar i magen.

Gjorde ett ultraljud hos veterinären. Hon sa att de små liven verkar må bra och så även mamman. Och det var nära sa hon för ungarna var rätt stora. Fyra hjärtljud, hon visade på skärmen vad som är huvud, ett öga och en rumpa och så vidare. Och letade vidare med ultraljudgrejen efter fler småttingar. Hon sa att hon inte kunde säga säkert, men gissade på fyra stycken.

”Bli inte förvånad om det finns fem eller tre”, sa hon. Svårare att se när de är så där stora. En kan gömma sig bakom en annan eller att en flyttar sig medan man känner runt.

Ja, stora och stora föresten. Allt är ju relativt 😊
Ungefär 8 cm var de i förra veckan och veterinären sa att de skulle växa kanske 2 cm till.

Det är nära nu
Vilken dag som helst är det dags. Ett sätt att veta att förlossningen börjar nalkas är Cloettas kroppstemperatur. En katt har en normal kroppstemperatur på runt 38,5 – 39,3 grader. När man googlar får man info om lite olika grader. Jag går efter informationen hos anicura.se
https://www.anicura.se/fakta-och-rad/katt/kattens-temperatur/

Ta tempen på min katt
Jag tar tempen i hennes rumpa med apotekets glidmedel på. Jag använder en muntermometer. Jag tycker ändtarmstermometer för människor är lite väl stora för en liten kattrumpa. AJ!
Cloettas temperatur var 37,9 grader igår kväll. När den visar 37,5 är det cirka 12 – 24 timmar tills värkarna sätter igång, har jag läst. Normalt är att förlossningen sker mellan dag 63 och 67. Idag den 14 februari är Cloetta i dag 65. Jag får nog tillägga ungefär för allt hänger på att jag vet vilka dagar Charlie och Cloetta hade fullbordat pippande.
Och hur ska jag säkert kunna veta? Det ska jag berätta om i nästa inlägg.

Detta är BB Sovrum. Charlie granskar och godkänner ☺️

Harmoni och lugn
Det är viktigt att katterna i detta sena skede känner harmoni och ett lugn. Därför ska man undvika en massa stim, hög musik och människor på besök som katterna inte känner igen.

Nu ska jag borsta katterna, försiktigt tvätta Cloetta i baken med en mjuk kompress indränkt i varmt vatten. Hon har lite svårt att nå för att tvätta sig i baken.

Skriver mer senare idag. Då handlar inlägget om all fakta jag källkritiskt samlat på mig och valt att följa.

Brasklapp. Skriver jag inte ikväll så är jag en upptagen förlossningssköterska.

Anna

 

 

Hoppas på sex

Hoppas på sex.
Sex kattungar alltså. Vad trodde du? Fniss

Cloetta är inne på graviditetsdag 48 idag.

Katthonor har ju sex tuttat och så är det bra om det inte blir fler kattungar än antalet tuttar. För vet du att varje kattunge väljer sin tutte och håller sig till den under di-tiden. Fast jag vet att blir det fler ungar så delar de tutte.

Dag 48
Enligt uträkning ska Cloetta vara på dag 48 idag den 28 januari.
Nu kan man känna kattungarna men svårt att räkna dem. Däremot kan veterinären via ultraljud räkna antalet ungar i magen.

Jag har hittat en riktigt bra sida som beskriver hela kattens förlossningsförlopp vecka för vecka.  Lägger länken längst ner i detta inlägg.

Enligt den ska Cloetta börja tvätta sig oftare. Check på den.
Vilja äta mer och mer. Check där också. Hon vill ha mat heeeela tiden.
Letar boplats för henne och ungarna. Check. Jo tack. Hon letar.

Mat under senare delen av graviditeten
Både Charlie och Cloetta får torrfoder för kattungar eftersom de inte är 1 år ännu. Efter 1 år ska de börja äta torrfoder för vuxna.
Cloetta som är gravid behöver extra näring och sån´t så jag fick tips av Charlies uppfödare att ge torrfodret Pro Plan´s Mother and Child till Cloetta. Köpte en säck på 10 kg. Charlie tycker den är smarrig och då får han också käka den. Hur ska man annars göra när man har flera katter?

Dessutom får de Applaws torrfoder för kattungar.

Mjukmaten är ofta Mjau Kattunge i portionspåsar.  Annars har jag massor med Mjau på burk men de vill verkligen inte äta den.

Leta boplats
Hon har börjat leta boplats så smått. Här är det bra att hjälpa henne lite genom att placera ut lite bolådor i skymda skrymslen i hemmet. För inte vill jag att hon ska bestämma sig för att min smutstvättpåse är en mysig plats att föda i.

Jag har tre dubbelgarderober i sovrummet. Idag verkar hon känna efter längst in bakom långa klänningar som hänger ner som gardiner, bakom en rad pärmar och tidskriftssamlare som jag ställt där tillfälligt. Jag slängde in lite mjuka kläder och en fleecefilt som hon kan bädda med.

I min jeansgarderob kan jag tänka mig kan vara ett alternativ också. Bakom travarna med jeans finns ett trångt, mörkt utrymme längst in.
Eller under vasken i badrummet. Jag har en stor, bred vask med underskåp som är monterad på väggen. Där under finns ett lagom mysigt utrymme.  Där har jag ställt en lagom trång pappkartong med lite mjukt tyg i.

Återstår att se vilken plats hon väljer. Får försöka styra henne lite så hon inte tycker att min säng är den absolut bästa platsen. Hjäälp. Därför har jag nyss börjat placera ut kartonger. Inte i sängen utan lite här och där.

Varför kartonger?
Vissa kattägare bygger och snickrar tjusiga lådor och målar och dekorerar. Helt okej men bryr sig kattmamman om det? Läste någonstans att de föredrar kartonger.

Man behöver inte vara gravid kattmamma för att gilla pappkartonger. Nästan alla katter jag och dottern haft har älskat att knö ner sig i en trång kartong. Därför har jag valt att använda just kartong. Exempelvis en lagom flyttlåda.  Har massor i källaren fast det räcker med en. Det viktiga är att aldrig använda så kallade bananlådor. De är preparerade med något medel som är giftigt för katter. Så ingen bananlåda!

Nu är det cirka 14 – 20 dagar kvar.

Förresten: Charlie hoppas på sex. Han har varit pilsk i två dagar men Cloetta släpper inte till av förklarliga skäl. Och Charlie är en fin kille och respekterar ett ”nej”.

Kattens dräktighet vecka för vecka:

Hur länge är en katt dräktig? Fakta om kattens dräktighetstid (2021)