Det underbara har inträffat.
Idag skriver vi historia. Den 17 februari 2019.
Cloetta Nefertiti, min ragdollflicka, födde fyra underverk idag.
Mellan klockan 12.45 och 13.50.
Sedan i morse kl 8 har hon gått in och ut ur BB Garderob i sovrummet.
Legat tre kvart, gick ut när jag gick till köket. När jag gick tillbaka till sovrummet så följde hon efter. Tog sig själv in i boet utan min påverkan. Krafsade runt på väggarna och bäddade lite fint till sig.
Så där höll det på hela förmiddagen. Hon spann non-stop och vaggade fram långsamt.
Följde efter mig och jamade som om hon sa: ”gå inte så fort människa”.
Kl 11 drack hon ganska mycket vatten. Ville inte äta. Sen gick hon raka spåret tillbaka till kattboet i garderoben. Där stannade hon. Jag hade dragit fram mina yogamattor och tjocka sittdynor, lite kaffe och vatten till mig, iPad, block och penna. Allt man kan tänkas vilja ha nära tillhands.
Jag lämnade inte hennes sida. Märkte att hon blev lugn av att höra min röst som pratade med henne. När jag var tyst för länge så jamade hon till. Så där höll det på.
Kl 12 började hon andas jättetungt och när hon jamade lät det som hon grät. Stackars liten.
12.30 började hon flämta när hon andades. Flämta och slutade spinna. Allt blev tyst. Jag blev orolig.
Jag kikade in i boet som jag gömt bakom ett badlakan för att hon skulle känna att hon var ifred.
Hon satt upp och flämtade med öppen mun och hennes blick var frånvarande stundom. Jag lät henne vara. Man ska inte hålla på att greja för mycket. Jag ville bara finnas nära och hålla tass. Hon jamade gråt-ont-jam.
12. 40 kunde jag inte hålla mig längre. Behövde gå på toan. Jag tassade iväg och klappade Charlie som inte hade tid att undra vad som pågick.
12.48 tittar jag in i boet. Cloetta sitter upp och tvättar sig med snabba rörelser. Lite maniskt. Nu tänkte jag att nu kanske vattnet går och nästa stadium i förlossningen börjar. Jag läste någonstans att man bör känna försiktigt i närheten av hennes vagina ifall det är vått. Jag gillar inte att störa henne på det viset men antog det var nödvändigt.
Jag spritade händerna för säkerhetsskull. Tur var det. När jag kände lite försiktigt så känner jag att något litet rör sig. Klockan är nu runt 13.10. Jag ser en liten taning tass med spretiga små klor och nån konstig liten knöl där i mörkret. Jag blev helt ställd av att unge nummer ett redan var född. Det var jag inte beredd på.
Medan jag var på toan hade hon fött första ungen. Det var ungen hon tvättade när jag trodde hon tvättade sig torr där nere inför födseln.
Jag såg henne käka upp moderkakan. Bra för den innehåller mycket näring.
Nu ringde jag snabbt efter min jobbkompis som ville vara med när de föddes. Jag lovar, hon var här på fem minuter fast hon bor 10 minuter bort.
13.23 föds unge nummer två. Samma procedur. Tvättade den ren från fosterhinnan. Käkade upp moderkakan och gnagde av navelsträngen.
Dramatik och panik
Sen blir jag och min kompis osäkra.
13.45 föds tredje ungen och då tycker vi oss se tre ungar redan där inne i mörkret.
Vi uppfattar det som att unge nummer fyra kommer i princip samtidigt som nummer tre.
Sen tyckte vi att det såg ut som om det kommit ut fem ungar.
Den fjärde låg alldeles stilla och fortfarande i sin fosterhinna. Cloetta hade fullt upp att tvätta den tredje ungen så det såg lite stressigt ut. Hon hann nog inte riktigt med. Det såg ut som om hon satt på ungen.
Jag blev riktigt orolig. Jag sa till min kompis att ungen rör sig inte. Tänk om den är död? Den låg intrasslad i Cloettas blodklibbiga svans. Skräcken for över mig. Min kompis är superlugn och det är jag glad för.
”Du måste inventera ungarna”. Behövde verkligen kolla att nummer fyra eller om det var nummer fem, levde. Just när jag spritat händerna och tagit på bomullshandskar och skulle lyfta den så rörde den på sig. Pjuu. Den rörde lite på huvudet och sen på en tass. Sedan rörde den på sig mer aktivt och då förstod vi att allt var okej.
Strax efter att Cloetta tvättat ungen ren så började den leta efter en spene men var på väg bort mot Cloettas bak. Hon hade fullt upp igen med unge nummer tre så det var lite rörigt i boet. Unge tre blev inte rentvättad från blod så den såg lite läskigt ut. Men den rörde sig och kravlade efter en tutte och verkade klara det bra.
Vi kom fram till att det fanns fyra ungar. Cloetta satt och flämtade och gav intryck av att hon skulle föda ännu en unge. OJ! Det verkar komma ännu en. Oj.
Men det var falsklarm. Det blev fyra stycken.
Klockan 14.00 var alla ungar födda.
Det är fantastiskt att så kort stund efter att de föds, letar de direkt efter en tutte för att få mjölk. Helt fantastiskt.
Byta till ett fräscht, rent hus
Efter en stund var det dags att byta bo. Födelseboet blir ganska grisigt och kladdigt av blod och annat. Därför hade jag redan ett annat BB – hus till henne. Inrett med plast i botten, sedan tidningspapper för att hålla värme. Ovanpå det, ett avklippt madrasskydd som finns i sängarna på sjukhusen. Som suger upp väta. Ovanpå det en fräsch fleecefilt vikt fyra gånger.
Tja, ett ställe för prinsessan på ärten kan man säga.
Vi passade på att väga ungarna. Oj vad fantastiskt att lyfta upp en kravlande liten nyfödd kattunge med spretiga tassar och en pinne till svans.
Det gick väldigt smidigt att sätta ungen på köksvågen och därefter placera den i det nya huset.
Den förstfödde (en kille) vägde hela 94 gram och ganska lång jämfört med sina syskon. Han blir nog en alfahane precis om farfar Simba och pappa Charlie.
Nästa som vi tror också är en kille, vägde 89 gram.
Den tredje vägde 84 gram och minstingen vägde 79 gram.
Vi är osäkra på könet på de två sista ungarna. Jag ska kolla noggrant imorgon när de ska vägas.
Deras vikt anses vara normalvikt.
Nu har det gått fyra och en halv timme sedan de föddes.
Om en timmes tid ska jag väga ungarna igen. Det bör man göra nu i början för att veta att de får tillräckligt med mjölk av mamman.
Skriver mer imorgon och avslutar denna underbara, spännande dag fylld av kärlek till alla mina sex katter.
Till Cloetta från din Napoleonbakelse Charlie
Mitt levande liv 