Etikettarkiv: kattgraviditet

Älskade Charlie

Jag saknar verkligen Charlie nu när han måste hållas borta från kattbebisarna den första tiden.

Jag brukar inte skälla på honom för han är så himla fin och härlig och snäll. Men idag har jag varit tvungen att säga till på skarpen och fösa bort honom när han försöker para sig med Cloetta. Hon vill inte men nu har han börjat tjata på henne.

Om han kunde låta henne vara ifred och om jag visste att han aldrig skulle röra ungarna så hade jag kunnat spela gitarr på hans mage nu och han bita mig i låret eller på armen av kärlek fast det gör ont.

Längtar till imorgonbitti.

Tillökning igen!

Har ni sett en gurka på två meter?
Så lång i ansiktet blev jag när jag kl 20 ikväll skulle väga kattungarna igen medan Cloetta var i köket.

Vad skådar mitt norra öga?

Plötsligt ser jag sex stycken ungar. Jag räknade huvudena om och om. Hur jag än räknade så blev det sex stycken. De ligger ju hela tiden i en hög så det är inte helt lätt att räkna.

Cloetta födde ytterligare två ungar en bra stund senare. Alltså flera timmar senare.

Jag som hoppades på sex och fick önskan uppfylld. Hurra!

Hur ska jag kunna somna inatt?
Ingen aning

 

Fyra nyfödda och välmående ragdolls

Det underbara har inträffat.
Idag skriver vi historia. Den 17 februari 2019.

Cloetta Nefertiti, min ragdollflicka, födde fyra underverk idag.
Mellan klockan 12.45 och 13.50.

Sedan i morse kl 8 har hon gått in och ut ur BB Garderob i sovrummet.
Legat tre kvart, gick ut när jag gick till köket. När jag gick tillbaka till sovrummet så följde hon efter. Tog sig själv in i boet utan min påverkan. Krafsade runt på väggarna och bäddade lite fint till sig.

Så där höll det på hela förmiddagen. Hon spann non-stop och vaggade fram långsamt.
Följde efter mig och jamade som om hon sa: ”gå inte så fort människa”.


Kl 11 drack hon ganska mycket vatten. Ville inte äta. Sen gick hon raka spåret tillbaka till kattboet i garderoben. Där stannade hon. Jag hade dragit fram mina yogamattor och tjocka sittdynor, lite kaffe och vatten till mig, iPad, block och penna. Allt man kan tänkas vilja ha nära tillhands.

Jag lämnade inte hennes sida. Märkte att hon blev lugn av att höra min röst som pratade med henne. När jag var tyst för länge så jamade hon till. Så där höll det på.

Kl 12 började hon andas jättetungt och när hon jamade lät det som hon grät. Stackars liten.

12.30 började hon flämta när hon andades. Flämta och slutade spinna. Allt blev tyst. Jag blev orolig.
Jag kikade in i boet som jag gömt bakom ett badlakan för att hon skulle känna att hon var ifred.

Hon satt upp och flämtade med öppen mun och hennes blick var frånvarande stundom. Jag lät henne vara. Man ska inte hålla på att greja för mycket. Jag ville bara finnas nära och hålla tass. Hon jamade gråt-ont-jam.

12. 40 kunde jag inte hålla mig längre. Behövde gå på toan. Jag tassade iväg och klappade Charlie som inte hade tid att undra vad som pågick.

12.48 tittar jag in i boet. Cloetta sitter upp och tvättar sig med snabba rörelser. Lite maniskt. Nu tänkte jag att nu kanske vattnet går och nästa stadium i förlossningen börjar.  Jag läste någonstans att man bör känna försiktigt i närheten av hennes vagina ifall det är vått. Jag gillar inte att störa henne på det viset men antog det var nödvändigt.

Jag spritade händerna för säkerhetsskull. Tur var det. När jag kände lite försiktigt så känner jag att något litet rör sig.  Klockan är nu runt 13.10. Jag ser en liten taning tass med spretiga små klor och nån konstig liten knöl där i mörkret. Jag blev helt ställd av att unge nummer ett redan var född. Det var jag inte beredd på.

Medan jag var på toan hade hon fött första ungen. Det var ungen hon tvättade när jag trodde hon tvättade sig torr där nere inför födseln.

Jag såg henne käka upp moderkakan. Bra för den innehåller mycket näring.

Nu ringde jag snabbt efter min jobbkompis som ville vara med när de föddes. Jag lovar, hon var här på fem minuter fast hon bor 10 minuter bort.

13.23 föds unge nummer två. Samma procedur. Tvättade den ren från fosterhinnan. Käkade upp moderkakan och gnagde av navelsträngen.

Dramatik och panik
Sen blir jag och min kompis osäkra.
13.45 föds tredje ungen och då tycker vi oss se tre ungar redan där inne i mörkret.
Vi uppfattar det som att unge nummer fyra kommer i princip samtidigt som nummer tre.

Sen tyckte vi att det såg ut som om det kommit ut fem ungar.
Den fjärde låg alldeles stilla och fortfarande i sin fosterhinna. Cloetta hade fullt upp att tvätta den tredje ungen så det såg lite stressigt ut. Hon hann nog inte riktigt med. Det såg ut som om hon satt på ungen.

Jag blev riktigt orolig. Jag sa till min kompis att ungen rör sig inte. Tänk om den är död? Den låg intrasslad i Cloettas blodklibbiga svans. Skräcken for över mig. Min kompis är superlugn och det är jag glad för.

”Du måste inventera ungarna”. Behövde verkligen kolla att nummer fyra eller om det var nummer fem, levde. Just när jag spritat händerna och tagit på bomullshandskar och skulle lyfta den så rörde den på sig. Pjuu. Den rörde lite på huvudet och sen på en tass. Sedan rörde den på sig mer aktivt och då förstod vi att allt var okej.

Strax efter att Cloetta tvättat ungen ren så började den leta efter en spene men var på väg bort mot Cloettas bak. Hon hade fullt upp igen med unge nummer tre så det var lite rörigt i boet. Unge tre blev inte rentvättad från blod så den såg lite läskigt ut. Men den rörde sig och kravlade efter en tutte och verkade klara det bra.

Vi kom fram till att det fanns fyra ungar. Cloetta satt och flämtade och gav intryck av att hon skulle föda ännu en unge. OJ! Det verkar komma ännu en. Oj.
Men det var falsklarm. Det blev fyra stycken.

Klockan 14.00 var alla ungar födda.

Det är fantastiskt att så kort stund efter att de föds, letar de direkt efter en tutte för att få mjölk. Helt fantastiskt.

Byta till ett fräscht, rent hus
Efter en stund var det dags att byta bo. Födelseboet blir ganska grisigt och kladdigt av blod och annat. Därför hade jag redan ett annat BB – hus till henne. Inrett med plast i botten, sedan tidningspapper för att hålla värme. Ovanpå det, ett avklippt madrasskydd som finns i sängarna på sjukhusen. Som suger upp väta. Ovanpå det en fräsch fleecefilt vikt fyra gånger.
Tja, ett ställe för prinsessan på ärten kan man säga.

Vi passade på att väga ungarna. Oj vad fantastiskt att lyfta upp en kravlande liten nyfödd kattunge med spretiga tassar och en pinne till svans.
Det gick väldigt smidigt att sätta ungen på köksvågen och därefter placera den i det nya huset.

Den förstfödde (en kille) vägde hela 94 gram och ganska lång jämfört med sina syskon. Han blir nog en alfahane precis om farfar Simba och pappa Charlie.

Nästa som vi tror också är en kille, vägde 89 gram.
Den tredje vägde 84 gram och minstingen vägde 79 gram.
Vi är osäkra på könet på de två sista ungarna. Jag ska kolla noggrant imorgon när de ska vägas.

Deras vikt anses vara normalvikt.

Nu har det gått fyra och en halv timme sedan de föddes.

Om en timmes tid ska jag väga ungarna igen. Det bör man göra nu i början för att veta att de får tillräckligt med mjölk av mamman.

 

Skriver mer imorgon och avslutar denna underbara, spännande dag fylld av kärlek till alla mina sex katter.

Till Cloetta från din Napoleonbakelse Charlie

Fast inte ännu

Inga kattungar ännu

Igår kväll kl 18.30 var Cloettas temperatur 37,4. Det betyder att värkarna ska starta inom 12 -24 timmar. Sent i går kväll var jag bombis på att det var dags. Hon började tvätta sig jättefort, länge och tvättade sina tuttar. Så gör katterna när det är nära. Så jag vågade knappt somna i går kväll.

Hade en vän här som var schyst och stannade över. Vi tänkte att skulle vi råka somna så lär ju minst en av oss vakna av ljud från Cloetta. Inget hände. Allt var lugnt.

Jag vaknade kl 8 och min vän hade redan tidigt på morgon begett sig hem till sitt.

Nu, kl 09.40 är det fortfarande lugnt.

Väntan är olidlig nu.

Kom små kattbebisar. Kom och säg hej till livet

Kattbebisar snart

Vem är gravid?
Jag eller min katt Cloetta?

Skulle kunna tro det är jag. Cloetta verkar ta det lugnt fortfarande.

Igår och idag har jag haft riktigt ont i magen och är orolig inför förlossningen. Har läst på allting jag kan komma över. Riktigt bra information har jag hittat som fått mig väl förberedd även inför det som bara inte få hända; att Cloetta blir allvarligt sjuk, inte kan dia sina ungar eller ännu värre, dör.

Eller att någon kattunge är så svag att den behöver få di dygnet runt via nappflaska.
Jag skulle aldrig kunna ha på mitt samvete att jag inte varit väl förberedd på alla scenarion om något allvarligt skulle hända som beror på min okunnighet eller slarvighet.

Igår hade jag ont i magen och illamående stundom. Sovit dåligt i natt och vaknat av minsta lilla pip från någon av katterna.

Nu har förmiddagen gått och det är lugn här hemma. Cloetta äter, tvättar sig, sover, tvättar sig, tvättar sig, äter, äter, vilar eller mediterar 🙂 .
Hon kollar in alla tre potentiella BB i hemmet plus min säng som inte alls ska bli ett BB.

Charlie äter han också men inte lika mycket, han verkar lite orolig och avvaktande. Utom vissa tillfällen igår, i förrgår och flera dagar innan dess. Han är pilsk och försöker sätta på Cloetta. Men hon skriker, fräser och slår till honom. Och Charlie är fortfarande en kille som visar respekt. Han fattar det här med ”nej” och går sin väg, men dock besviken. Stackaren.

Okej, veterinärbesöket i förra veckan
Cloetta har cirka fyra kattungar i magen.

Gjorde ett ultraljud hos veterinären. Hon sa att de små liven verkar må bra och så även mamman. Och det var nära sa hon för ungarna var rätt stora. Fyra hjärtljud, hon visade på skärmen vad som är huvud, ett öga och en rumpa och så vidare. Och letade vidare med ultraljudgrejen efter fler småttingar. Hon sa att hon inte kunde säga säkert, men gissade på fyra stycken.

”Bli inte förvånad om det finns fem eller tre”, sa hon. Svårare att se när de är så där stora. En kan gömma sig bakom en annan eller att en flyttar sig medan man känner runt.

Ja, stora och stora föresten. Allt är ju relativt 😊
Ungefär 8 cm var de i förra veckan och veterinären sa att de skulle växa kanske 2 cm till.

Det är nära nu
Vilken dag som helst är det dags. Ett sätt att veta att förlossningen börjar nalkas är Cloettas kroppstemperatur. En katt har en normal kroppstemperatur på runt 38,5 – 39,3 grader. När man googlar får man info om lite olika grader. Jag går efter informationen hos anicura.se
https://www.anicura.se/fakta-och-rad/katt/kattens-temperatur/

Ta tempen på min katt
Jag tar tempen i hennes rumpa med apotekets glidmedel på. Jag använder en muntermometer. Jag tycker ändtarmstermometer för människor är lite väl stora för en liten kattrumpa. AJ!
Cloettas temperatur var 37,9 grader igår kväll. När den visar 37,5 är det cirka 12 – 24 timmar tills värkarna sätter igång, har jag läst. Normalt är att förlossningen sker mellan dag 63 och 67. Idag den 14 februari är Cloetta i dag 65. Jag får nog tillägga ungefär för allt hänger på att jag vet vilka dagar Charlie och Cloetta hade fullbordat pippande.
Och hur ska jag säkert kunna veta? Det ska jag berätta om i nästa inlägg.

Detta är BB Sovrum. Charlie granskar och godkänner ☺️

Harmoni och lugn
Det är viktigt att katterna i detta sena skede känner harmoni och ett lugn. Därför ska man undvika en massa stim, hög musik och människor på besök som katterna inte känner igen.

Nu ska jag borsta katterna, försiktigt tvätta Cloetta i baken med en mjuk kompress indränkt i varmt vatten. Hon har lite svårt att nå för att tvätta sig i baken.

Skriver mer senare idag. Då handlar inlägget om all fakta jag källkritiskt samlat på mig och valt att följa.

Brasklapp. Skriver jag inte ikväll så är jag en upptagen förlossningssköterska.

Anna