Kategoriarkiv: Okategoriserade

Kattbebisar snart

Vem är gravid?
Jag eller min katt Cloetta?

Skulle kunna tro det är jag. Cloetta verkar ta det lugnt fortfarande.

Igår och idag har jag haft riktigt ont i magen och är orolig inför förlossningen. Har läst på allting jag kan komma över. Riktigt bra information har jag hittat som fått mig väl förberedd även inför det som bara inte få hända; att Cloetta blir allvarligt sjuk, inte kan dia sina ungar eller ännu värre, dör.

Eller att någon kattunge är så svag att den behöver få di dygnet runt via nappflaska.
Jag skulle aldrig kunna ha på mitt samvete att jag inte varit väl förberedd på alla scenarion om något allvarligt skulle hända som beror på min okunnighet eller slarvighet.

Igår hade jag ont i magen och illamående stundom. Sovit dåligt i natt och vaknat av minsta lilla pip från någon av katterna.

Nu har förmiddagen gått och det är lugn här hemma. Cloetta äter, tvättar sig, sover, tvättar sig, tvättar sig, äter, äter, vilar eller mediterar 🙂 .
Hon kollar in alla tre potentiella BB i hemmet plus min säng som inte alls ska bli ett BB.

Charlie äter han också men inte lika mycket, han verkar lite orolig och avvaktande. Utom vissa tillfällen igår, i förrgår och flera dagar innan dess. Han är pilsk och försöker sätta på Cloetta. Men hon skriker, fräser och slår till honom. Och Charlie är fortfarande en kille som visar respekt. Han fattar det här med ”nej” och går sin väg, men dock besviken. Stackaren.

Okej, veterinärbesöket i förra veckan
Cloetta har cirka fyra kattungar i magen.

Gjorde ett ultraljud hos veterinären. Hon sa att de små liven verkar må bra och så även mamman. Och det var nära sa hon för ungarna var rätt stora. Fyra hjärtljud, hon visade på skärmen vad som är huvud, ett öga och en rumpa och så vidare. Och letade vidare med ultraljudgrejen efter fler småttingar. Hon sa att hon inte kunde säga säkert, men gissade på fyra stycken.

”Bli inte förvånad om det finns fem eller tre”, sa hon. Svårare att se när de är så där stora. En kan gömma sig bakom en annan eller att en flyttar sig medan man känner runt.

Ja, stora och stora föresten. Allt är ju relativt 😊
Ungefär 8 cm var de i förra veckan och veterinären sa att de skulle växa kanske 2 cm till.

Det är nära nu
Vilken dag som helst är det dags. Ett sätt att veta att förlossningen börjar nalkas är Cloettas kroppstemperatur. En katt har en normal kroppstemperatur på runt 38,5 – 39,3 grader. När man googlar får man info om lite olika grader. Jag går efter informationen hos anicura.se
https://www.anicura.se/fakta-och-rad/katt/kattens-temperatur/

Ta tempen på min katt
Jag tar tempen i hennes rumpa med apotekets glidmedel på. Jag använder en muntermometer. Jag tycker ändtarmstermometer för människor är lite väl stora för en liten kattrumpa. AJ!
Cloettas temperatur var 37,9 grader igår kväll. När den visar 37,5 är det cirka 12 – 24 timmar tills värkarna sätter igång, har jag läst. Normalt är att förlossningen sker mellan dag 63 och 67. Idag den 14 februari är Cloetta i dag 65. Jag får nog tillägga ungefär för allt hänger på att jag vet vilka dagar Charlie och Cloetta hade fullbordat pippande.
Och hur ska jag säkert kunna veta? Det ska jag berätta om i nästa inlägg.

Detta är BB Sovrum. Charlie granskar och godkänner ☺️

Harmoni och lugn
Det är viktigt att katterna i detta sena skede känner harmoni och ett lugn. Därför ska man undvika en massa stim, hög musik och människor på besök som katterna inte känner igen.

Nu ska jag borsta katterna, försiktigt tvätta Cloetta i baken med en mjuk kompress indränkt i varmt vatten. Hon har lite svårt att nå för att tvätta sig i baken.

Skriver mer senare idag. Då handlar inlägget om all fakta jag källkritiskt samlat på mig och valt att följa.

Brasklapp. Skriver jag inte ikväll så är jag en upptagen förlossningssköterska.

Anna

 

 

Tittade DÄR II

Häromdagen hade han andra jeans på sig. Snygga Levis. Aj aj aj vad de satt bra om rumpan på honom.

Smidigt och bra att kunna kolla in rumpor för då kan man få titta i fred hehe

Finns massor med snygga rumpor där jag jobbar nu.

Övervägande killar på företaget. Till skillnad från det förra. Där gick det runt 5 kvinnor per kille. Det räknade vi ut på firmafesterna 🙂

Alltså med tanke på bordsplacering . Vad trodde ni? Fniss

Varför tittade jag DÄR på honom?

Hjälp.

😬

Pratade om en jobbgrej med en kille på jobbet. Jag brukar inte låta blicken glida ner mitt på hans kropp så att säga, när jag möter killar eller pratar med en kille.

Nu tycker vissa: men usch vad tråkig du är.

Okej. Det kanske har hänt nån enstaka gång eller så. AV MISSTAG. Jag brukar inte göra det men häromdagen gjorde jag det! Tittade där.

Men det är inte som ni tror. Jag kan förklara. Det var något konstigt med gylfen i hans jeans. Ni vet den där taggen man drar ner eller upp. Den var liksom för synlig. Så brukar det inte vara. Den brukar vara dold.

Ooops. Nu försa jag mig nog.

OJ!

Jag lovar. Jag brukar inte kolla där.

Tänk om han märkte det?

Oj igen!

🤭

Mina ragdolls i väntans tider

Hej,

Cloetta Nefertiti och Charlie Napoleon är mina två ragdolls. De är födda i april 2018. De är med andra ord ungefär nio månader gamla nu. De är ungdomar.

Mina första bilder på dem. Här är de drygt tre månader gamla.

Cloetta

Charlie

Om ni frågar dem så skulle de säga att de inte är mina katter. Snarare att jag är deras hushållerska och assistent.

Jag hämtade hem dem i juli från två olika uppfödare såklart. Min plan var ju att skaffa kattkullar.

Cloetta blev könsmogen den 10 december 2018. Då började hon ”sjunga” här hemma. Charlie var inte sen att bli könsmogen då, kan jag säga. Cloetta var tydlig med att det är på tiden Charlie fattar. Hennes sång var inte irriterande ljudlig som jag förväntade mig. Ingen heavy metal utan snarare reggae-takter.

Den 12 december började Charlie fatta!
Reggae är något som är bra att gilla.

Flera gånger om dagen och i flera dagar pågick deras sexritualer. Jag försökte låta dem vara i fred men det var inte så lätt när de ibland valde att pippa mitt framför mig.  När jag satt i soffan med min laptop fick jag sätta den på soffbordet för att dölja sikten. Ville inte rusa upp och röra mig för jag ville låta dem vara ifred.

Jag kan säga att i december hade mina katter ett betydligt bättre sexliv än vad jag hade (eller har). Hahaha. Inget jag missunnar dem.

Nu ska de snart bli föräldrar. Ungefär 18 – 22 dagar kvar. Det är mycket att förbereda nu och det ska jag berätta mer om i kommande inlägg.

Spännande tider.

Dumma rutiner

Jag har tänkt på det där om varför man gör vissa saker. Helt vanliga vardagliga grejer som blivit en slags rutin och sen fortsätter man med det i tid och evighet. 

Första grejen jag frågade mig själv var: varför dricker jag kaffe egentligen? Varje morgon vid kaffemaskinen på väg till kontoret fyllde jag en mugg kaffe med mjölk.

Varje förmiddag gick jag och hällde ut två tredjedelar som kallnat för att jag aldrig drack upp det.

Vid lunchtid samma sak. En mugg kaffe med lite mjölk. Sörplade i mig pytte lite. Muggen stod där på skrivbordet och innehållet kallnade och det åkte ut i vasken.

Efter 25 år slutade jag hälla ut kaffet. För att jag slutade hämta kaffe.

En annan grej. Varför i alla sina dagar rollar jag med deon tre gånger fram och tillbaka i armhålan. Varje dag. Utan att ens fundera över ifall jag verkligen behöver använda deo varje dag. Utan att ens ta reda på det.  Dessutom är ju antiperspiranterna överdrivet effektiva. På vissa står det ”48h”. Inte ens då trappade jag ner rollandet.

Förrän för ett år sedan när jag inte vill använda antiperspirant (aluminium chlorid) på min hud längre. Jag slutade med deo helt i en dryg vecka utan att jag märkte någon skillnad. Sedan började jag köpa en helt naturlig deodorant med antiperspirant-effekt, men 100% fri från aluminiumklorid och liknande kemikalier.

Här har vi den. Superdryg, supereffektiv och supermild.

Fler dumma rutiner

Schamponera håret två gånger varje gång man tvättar håret. Varför det?  Ja men det säger ju aaaalla att man ska göra. Det gjorde jag också. Tills för fyra – fem år sedan. Jag hade 74 cm hår då. Långt, tjockt hår med självfall. Det enda jag använde i håret var schampo, balsam, inpackning. Aldrig några stylingprodukter.

En dag för fyra – fem år sedan när jag stod där med lödder rinnande ner överallt funderade jag på varför man ska schamponera två gånger. Jag bestämde mig för att det är schamopo-industrin som tutat i alla – inklusive frisörerna – att håret ska tvättas två gånger efter varandra. Man ska ju tänka på sin business och sälja sälja sälja.

Som den kärring mot strömmen jag är så slutade jag med det och schamponerade bara 1 gång istället. Jag märkte ingen skillnad. Håret blev hur rent som helst. Jo, en skillnad märkte jag: schampot och balsamet räckte dubbelt så länge. 

Medan ämnet nu handlar om håret och schamponering så funderade jag på varför jag egentligen tvättade håret varannan eller var tredje dag.  Varför gjorde jag det?  Behövs det så ofta?

Det är också en grej som går på rutin. Jag slutade med den rutinen. Tvättade det var fjärde dag under några veckor, sedan var femte dag under några veckor tills jag märkte att det räckte med att tvätta håret var femte eller sjätte dag. UTAN att håret blev fult, fett, eller luktade obehagligt. Jag bad min dåvarande man göra stickprov med sin näsa hahaha. Klart godkänt.

Här har vi håret.

Schamponera var sjätte dag fortsatte jag med fram till för ganska exakt två år sedan när jag rakade av mig mitt 74 cm långa hår. Jo det gjorde jag. Från 74 cm till totalt skallig utan ens någon stubb. Egentligen inte frivilligt. Eller jo, men mest nej.

Jag fick bröstcancer, opererade bort all cancer och ena bröstet. Två dagar innan första cellgiftbehandlingen rakade jag bort rubbet. Det skulle ju ändå lossna och jag är för bekväm av mig att inte gitta rensa avloppet under badkaret från 74 cm långa hårtussar.

Här har vi det resultatet.

Nu har jag hår igen. Tjockt hår. Fast betyyyydligt kortare. Använder betyyyydligt mer stylingprodukter för att det är nödvändigt just nu. Så verkar livet vara som korthårig. Jag har ju ingen erfarenhet eftersom jag alltid varit långhårig.  Sååå nu är jag tillbaka och behöver tvätta håret var tredje dag. Endast på grund av stylingprodukterna.

Och nu är det så här fast lila.

Anna 2.0

Ta ut glädje i förskott. Det enda som kan hända är att du varit glad i onödan.

Nu när jag är på väg som Anna 2.0 så vill jag blogga om allt som faller mig in. Varva både lättsamt och seriöst i en riktig röra.

Efter en tid av cancer och cellgifter 2017 är jag tillbaka i ett mer vanligt liv fastän det inte blir riktigt som innan. Tänk att man kan längta efter ett helt vanligt, normalt liv där det inte alltid händer så där jättemycket spännande saker hela tiden.

Min blogg kommer handla om mitt levande liv. Tänk att det skulle krävas en allvarlig sjukdom för att jag skulle fatta vad som är viktigt och inte viktigt i livet. Stort som smått. Ser saker med andra ögon utan att vara religiös eller djup.

Bilden på mina katter berättar vad de tycker är meningen med livet. *ler *

Charlie Napoleon och Cloetta Nefertiti. Ragdolls. Det coolaste man kan va om man är katt.

Skriver mer sedan.
Anna