Ikväll har jag en dejt kan man säga.
Uj vad jobbigt. För att jag känner mig nervös idag. Det är Inte Göran som kommer.
Alltså kommer hem till mig. Har ju lovat honom att få se lillkillen här hemma. Kattungen alltså.
Och vem vill inte det? ❤️
Kategoriarkiv: Okategoriserade
Naturligt i kattoan
Jag är överraskad hur snabbt det gick att vänja Cloetta vid naturligt strö i kattoaletten istället för sand. Visserligen har jag alltid haft dammfri sand men dock sand.
Peewee
Köpte Peewee wood pellets och den toppenfina Peewee Ecominator med sprättkant i två grå nyanser samt en jättepåse med träpellets. Kattlådan har två bottnar. I den undre häller man pytte lite pellets och sen sätter man den övre ovanpå och sist knäpper man på sprättkanten. I den övre lådan häller man en rekommenderad mängd pellets. Den övre bottnen har massor med hål för att kisset ska rinna ner i den undre delen och på så sätt hålla lådan fräsch så att katterna slipper få kiss på tassarna.
Cat´s Best Orginal kattströ
För att vänja Cloetta använde jag först en vanlig kattlåda med enkel botten. Hällde i peewee pellets i kattsanden. Kanske 50/50. Hon gillade det inte. De där pelletsen är rätt stora och inget hon är van vid. Gör nog ont under tassarna. Så hon valde den andra toan med enbart sand.
När sen kattungen kom och så småningom skulle börja gå på lådan förstod jag att peewee pellets inte kommer att funka för små kattungetassar. Så jag beställde Cat´s Best Orginal kattströ . Också av träfiber fast betydligt mindre bitar.
Tre veckor att vänja Cloetta
Under tre veckor vande jag Cloetta och tog mindre och mindre mängd sand i lådan och mer och mer Cat´s Best kattströ. För en vecka sedan började den lille kattungen gå på lådan och valde att gå på samma toa som mamma. Och vid den tidpunkten var det enbart Cat´s Best i lådan. Och Cloetta hade vant sig. Det är Peewee kattlådan som används. Jag tycker det funkar utmärkt att ha den kattlådan till Cat´s Best.
När kattungen flyttat till sin nya tjänare är det dags att prova använda peewee pellets. Har ju en jättepåse i källaren. Vore grejt om jag fick henne att trampa i lådan fastän bitarna är stora och hårda. Jag återkommer om den saken.
Charlie ska också vänjas
Dessutom är det dags för Charlie att vänja sig vid väldoftande träpellets och förstå tjusningen att slippa tvätta rent sina tassar från kattkiss och sand.
Det är jäkligt skönt att slippa kattsanden i badrummet. Det är så lätt att sopa upp de små träbitarna som hamnar utanför. Dessutom doftar det fräscht av trävirke.
Jag är jättenöjd och det ser jag på Cloetta att hon också är.
Härligt.
Ragdollkillen 6 veckor och 795 gram
Han är fantastisk Lillprinsen Goseklumpen Cosy Buddha Blue Eyes Charlie junior 😊
Ja, han kommer att få ett namn så småningom. Just nu har han bara smeknamn.
Hurra hurra
Idag fyller han sex veckor och väger 795 gram.
Samma teckning som sin pappa. Brun mitted. Fast nu ser han mest ut som blå mitted men det mörka träder fram allt eftersom månaderna går.
Han går på kattlådan sedan en dryg vecka tillbaka. På mammans kattlåda. 12 cm hög kant att kravla sig över.
Och jag som gjort sju små toalådor med låg kant som han knappt använt. Utspridda överallt här hemma.
Han har lyckats komma på hur man tvättar sig i baken.
Han klättrar själv upp i soffan. Sen piper han när han ska ner för det har han inte riktigt kläm på.
Favoritleksakerna är två yogamattor, mina tår och mammans svans. Och ibland en champagnekork.
I torsdags fick han vetskap om att det finns mer än en människa i världen. Vi har haft besök av tjejen som ska bli hans tjänare och hennes föräldrar.
Vänner står i kö att få komma och gosa lite med Lillkillen. Jag har sagt att det är lika bra de tar med tandborste och nattmössa för det är stört omöjligt att slita sig härifrån.
Det sa jag även till Han som varken heter Göran eller Morgan, men han antydde att det finns mer än en anledning att inte kunna göra det. Slita sig härifrån alltså.
Fniss
Min mobil är sprängfylld med bilder. Charlie har sitt eget Insragram-konto där det finns massor med bilder och filmer på Lillprinsen.
Välkomna till : jag_Charlie_Napoleon
Ha en fin dag.
Göran?
Han -Göran, Kompisens kompis . Min syrra känner ju honom och det gör nog halva stan men strunt samma.
Idag berättade jag storyn för syrran. Om hur jag träffade Han som inte heter Göran på krogen för två månader sen och att vi hade dejt i torsdags.
Syrran sa :
”Jag vet inte vem du pratar om”. Så började jag beskriva. Jo men Göran. Lång, mörk, glasögon bla bla bla. Och så sa jag hans efternamn.
-”Du menar Mxxxx”? Sa syrran.
[Tystnad]
[suck]
😳
”Ehhhh Okeeeeej Ööhhh”. Just när hon sa det kom jag på att han heter ju inte alls Göran . Han heter M.
Nu får jag fan skylla på cyto-hjärnan. Den blev lite rörig efter cellgifterna.
Funderar bara på hur reaktionen blir när jag berättar detta för Inte Göran.
Tjoflöjt
Som en anställningsintervju?
Känslan i kroppen just nu är nästan som när man ska på anställningsintervju.
Vill göra sitt bästa, sticka ut i mängden och se till att få jobbet. Fast man ska ju klara en massa tester först. Kanske flera olika utspridda på flera tillfällen?
Öva på en massa fyndiga repliker. Vara avslappnad och samtidigt skärpt.
Och kanske fundera om det där jobbet är det rätta. Och hoppas att jobbet känns som handen i handsken. Det verkar ju bra och förmåner och fria händer liksom.
Ja lite så känns det inför dejten i morgon kväll med han som inte heter Göran.
☺️
Den där Göran :-)
Detta har hänt.
För snart två månader sedan ramlade jag och flera yngre släktingar in på en krog i stan efter att ha firat min mammas födelsedag (85 bast). Salongsberusad och glad med rufsigt, ljuslila hår fick jag syn på Göran i baren. Göran är en kompis till en kompis. Söt kille. På väg fram till honom vinkade jag, log och sa:
-”Hallå Göööran men du är ju inte Göran!”
-”Jag kan va Göran om du vill”, svarade han och log och jag skrattade lite så där tjejfnissigt 🤭☺️
Och hallå! Sen satt vi i baren och snackade och sörplade alkohol i över två timmar. Jag brukar tänka att det är någon mening med det som händer så det vore dumt att säga adios & bon nuit utan att byta nummer.
Sedan dess har vi textat varandra lite då och då och är väl inne på att träffas igen. Vi bor 30 minuters bilresa ifrån varandra. Han frågade efter Görans adress och sa han vill skicka ett tackkort till honom. 🙂.
Den här Göran
I min andra blogg, annabloggar.com (den som handlar om den tidigare Anna. Anna med bröstcancer och allt som hände). I den skrev jag ett inlägg häromdagen där jag nämner en Göran. Nu kommer en fortsättning på den storyn och då är det bra att känna till del 1 kanske. Fniss.
Läs det inlägget här i så fall:
https://annabloggar.com/?s=aldrig+mer+tamoxifen
Läs gärna kommentarerna också.
Well. Han som inte heter Göran hörde av sig i går, fredag.
Han var ute med några kompisar på krogrunda och vi textade varandra. Jag var lätt salongsberusad efter lite vindrickande med en tjejkompis.
Han frågade vad jag gjorde och jag sa som det var:
-Jag letar efter alkolåschet i min mobil.
Jag brukar skoja om att jag borde ha ett alkolås i min mobil så jag inte gör som jag gjorde en gång i vintras: att skicka ett inviterande textmeddelande till en person som jag haft en relation med för 20 år sedan hahaha, vilket jag naturligtvis ångrade dagen efter när jag var nykter. (Inte relationen utan textmeddelandet jag skickade honom- varpå han ville bli vän på facebook).
Hur tänkte jag? Jag till och med sa till min tjejkompis jag var ute med den gången att det här meddelandet, det kan jag stå för imorgon. Yea. Sure!
Hahaha.
Så jag skrev till ”Inte Göran” att jag måste aktivera mitt alkolåsch och han förstod klart ingenting av detta. Får kanske anledning att förklara det muntligt vid tillfälle. Innan det är försent. Eller att han också vill bli vän på Facebook och vän på alla möjliga sätt och vis * rodnar*
Det enda jag skrev för att ge någon form av förklaring var:
Annars finns det risk att jag kanske skriver något olämpligt.
Olämpligt? Och den förklaringen förstod han? Ingen aning. Kom ingen fråga från honom på det. Pjuuu.
Sen åkte jag hem och la mig och gömde mobilen under kudden.
Nu kommer det där som egentligen är meningen med detta inlägg.
Jag brukar tänka att det är någon mening med det som sker. Inte med exakt allt som sker men sådana här saker som jag berättar om nu.
Cloetta, min katt, hon väcker mig på nätterna vid olika klockslag. Hon vill nämligen ha mat.Denna natt jamade hon och väckte mig. Klockan var 02.48. Jag lovar. Hon fick mat och när jag kom tillbaka till sängen såg jag att iPhånen lyste.
Aha, ett textmeddelande. Klockan var 02.50 och det är Inte Göran som undrar om jag är vaken. Normalt är jag ju inte det. Jag svarade att jo då det är jag för Cloetta väckte mig nyss.
Men grejen är: jag har alltid telefonen på ljudlöst och under en kudde i sängen. Även signaler för meddelanden är avstängda. Normalt sett skulle jag inte ha lagt märke till detta utan fortsatt tryna med huvudet i kudden.
Direkt efter jag svarat att jo då. Cloetta väckte mig för två minuter sedan
…. Brrrrr. iPhånen ringer och där har vi Inte Göran och vi pratar om allt möjligt. Nu var jag plötsligt så pass pigg att vi bara babblade på om allt möjligt, Han var på väg hem till sig efter krogrundor med killkompisar.
Wow.Shit vad spännande
Vi har bestämt att vi ska ses. Wow! Shit vad spännande.
Han verkar ha humor. Det gillar jag. Vem gör inte det? Det lilla vi hunnit prata och texta så verkar vi ha samma uppfattning när det gäller vilken typ av förhållande man vill ha.
Sen återstår en slags date ute på nån krog. Jag tar inte ut någonting i förskott, mer än det jag verkligen tror på: ta ut glädje i förskott. Det enda som kan hända är att jag varit glad i onödan.
Med det säger jag: trevlig lördagkväll. Nu ska jag träffa en kompis på stan.
Anna
{Breaking news} regarding ragdoll baby Elvis
❤️För första gången vilar mor & son middag utanför boet
❤️Idag är första gången som Lillprinsen tvättade sig alldeles själv utan mammans assistans. På sina små tassar. Naaaaw
En jättegod idé sa Cloetta :-)
Jag vill försöka lite ekologiskt och naturligt och undvika kattsand till Lillprinsen. Läste om ett tips att använda havregryn istället för sand i kattlådan.
Wow vilken bra idé sa jag till Cloetta och hällde havregryn i kattungens kattlåda.
Wow vilken god idé tyckte Cloetta och började äta havregrynen.
Men alltså!
Så det vara bara för mig att hälla bort havregrynen innan fröken Cloetta fick ont i magen. Attan också. Så nu blir det till att gå och köpa ett alternativ som inte smakar gott.
Kattlådeträning
När kattungen är dryga tre veckor är det dags för mamman att lära sin unge att gå på kattlådan. Därför har jag börjat förbereda lite här hemma.
Lillprinsen når inte över kanten till den stora kattlådan så jag gjorde kattlåda av locken till lådorna med kopieringspapper. Tog hem alla lock jag hittade på jobbet. Har massor i källaren. Det var bara att skära bort lite för att göra lådorna lagom höga. Så snart en låda börjar bli unken är det bara att hämta fler från källaren. Jag har klätt dem med plast undertill just in case.
Fiffigt va?
Jag kommer att ställa fram flera lådor lite varstans i hemmet så att ungen hela tiden har nära till toan.
Kattbebisar behöver hjälp att kissa och bajsa
Sedan födseln och fram tills de ska tränas att gå på toan vid tre veckors ålder, tar mamman ”hand om” kattungens kiss och bajs på egen hand. Gulp!
Varje gång kattbebisen ätit sätter mamman igång proceduren genom att slicka ungen vid rumpan och urinhålet. Genom reflex kissar och bajsar ungen och mamman slickar det i sig. Det rör sig om droppar.
Helt fantastiskt.
Stormen Cloetta
Medan jag skrev förra inlägget hade vi storm i hemmet. Stormen Cloetta.
Grejer for runt och ett jäkla liv.
Och här sitter Cloetta och ser oskyldig ut 🙂
My God she is going bananas
En tuff liten kattbebis. 14 dagar.
Den lille lurvbollen börjar visa prov på att man inte ska ge upp i första taget.
Han försöker klättra över kanten som är 13 cm hög till en annan del av hans lilla inhägnad. Han kom så långt att han nästan hängde över kanten men landade på rumpan och kom inte riktigt över. Men nästa gång så. DÅ lyckas han nog.
På sin 14:e levnadsdag öppnade han det andra ögat. Så nu har han två öppna och nästan svarta ögon. Jag vill inte fota honom för det ser förfärligt ut på bild med två svarta ögon. Det dröjer ungefär tre veckor till innan ögonen blir mörkblå. Sen ska det gå över till den normalblå färg som ragdolls har.
Det har tagit några dagar tills han börjat se. Nu ser han men det är ganska otydliga bilder. Ögonen är fortfarande känsliga för starkt ljus så vi kör fortsatt med mysbelysning i rummet.
Han luras den lille busen
Jag som tänkte : ”jösses, han är allergisk mot sin mamma”. Det låter verkligen som han nyser ibland men det gör han inte. Det är när han ska dia och råkar få fel spene i munnen. Då kommer det ett fnys pffft spott och sedan letar han vidare lite bökande och puffande efter den där allra bästa spene som finns i hela vääärlden.
Begränsat utrymme
Sådana här små kattungar ska ha begränsat utrymme så den känner sig trygg. Sen utöka området allt eftersom. Så småningom få ha tillgång till större delen av hemmet.
Världens mysigaste tidsfördriv
Han är så himla söt så jag kan sitta och titta på honom hur länge som helst. Och Cloetta är så fin och tar så kärleksfullt hand om honom.
Och pappa Charlie, han går miste om detta fina. Fast det bryr han sig inte om för han är på semester i fyra veckor till, tills Cloetta slutat dia lillprinsen. När hon slutat dia är det dags med p-piller. Hon skulle kunna bli gravid nu och det får absolut inte hända. Därför är Charlie på semester hos ena brorsonen och lever loppan.
Idag väger han 303 gram och är 17 dagar gammal. Inte brorsonen. Jag menar kattbebisen. Brorsonen tror jag väger så där en 80 kg kanske. Och är runt 27 år. Vet inte hur många dagar det blir.
Mitt levande liv 